Artikel

Brister i genomförandet
av språklagen

Den nya språklagen trädde i kraft den 1 januari 2004. Lagen har som syfte att trygga befolkningens språkliga rättigheter då de vänder sig till olika myndigheter eller behöver vård och service.

Antalet svenskspråkiga invånare är 289 596. Statsrådet har i år utarbetat en berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen i vårt land. Enligt berättelsen har patientombudsmännen konstaterat att bristande språkkunskaper är ett stort problem inom huvudstadsregionen.

Oklar ansvarsfördelning

Rapporten visar att det på många sjukhus råder en ovisshet om ansvarsfördelningen beträffande fullföljandet av språklagen. Man är inte riktigt på det klara med vem som ska se till att anvisningar om patientens språkliga rättigheter finns, tillämpas och efterföljs.

Vidare råder det oklarhet om på vilket språk patientdokument och utlåtanden ska skrivas. Kommunerna får inte heller blanketter och annat skriftligt material färdigt översatta till svenska. Uppskattningsvis en fjärdedel av allt befintligt material finns inte på svenska.

Vasa sjukvårdsdistrikt
ett gott exempel

Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar en tvåspråkig befolkningsgrupp. Marjo-Riitta Himanen är överskötare för det operativa resultatområdet. Hon är vikarie för den administrativa överskötaren Kristina Anttila. – Hos oss fungerar tvåspråkigheten på ett smidigt sätt. Sköterskorna och läkarna har avlagt ett språkprov. De finskspråkiga i svenska, de svenska i finska. Provet är en del av våra kompetenskriterier. Numera ingår språkprovet i sköterskornas utbildning vid yrkeshögskolorna. Vid behov kan läkarna beviljas dispens vid rekryteringen, men vi förutsätter trots det att vederbörande senare skaffar sig de språkkunskaper som behövs, berättar Himanen.

– Vi talar både finska och svenska vid våra möten, och våra kurser hålls också de på båda språken. Våra fast anställda läkare skriver i allmänhet ut sina utlåtanden på det språk som patienten använder. Patienten har vid behov rätt att få ett sammandrag av alla sina dokument översatta till sitt eget språk. Hos oss vill man uppmuntra läkarna att använda patientens modersmål i sina skriftliga utlåtanden, och därför har vi infört ett månatligt lönetillägg för dem som fullföljer denna princip, säger Marjo-Riitta Himanen.

Mariehamn
anlitar tolkar

Landskapet Åland är enligt lag enspråkigt svenskt. Trots detta får patienter också vård och service på finska. Monika Bäckman är biträdande avdelningsskötare på hälsovårdscentralen i Mariehamn. – Våra tvåspråkiga sköterskor fungerar som tolkar för patienterna. De flesta hos oss talar engelska. Vi kan också stå till tjänst med danska, estniska, ryska, spanska, lettiska, litauiska och rumänska, eftersom vi har anställda som talar dessa språk som sitt modersmål. Det händer också att vi anlitar en tolkningscentral, som tolkar per telefon via högtalare så att läkaren och patienten kan föra en dialog med varandra. De flesta av våra patienter är svenskspråkiga, men eftersom Mariehamn är ett livligt turistmål, så behövs också tolkning rätt så ofta, berättar Monika Bäckman.

KRISTIINA GERKMAN-KEMPPAINEN

Artikelförfattaren är frilansjournalist.